Kids of Uganda

Häng med i vad som händer

Helg i Bubulo

Lördagen var en helt vanlig dag här på barnhemmet. Mestadels hushållssysslor och lek med barnen. Jag satt med Michael och lärde mig göra posho(vanligaste basen i maten här nere som jag förstått det), bara att koka vatten, hälla i majsmjöl och röra runt. De senaste dagarna har jag verkligen lagt märke till hur noga dem är med att inte slösa här. Till exempel när vi gjorde poshon så hade Michael tänt en eld för att koka upp vattnet på. När poshon var färdig så ställde han på en ny kastrull med vatten och jag frågade vad den var till, då han svarar att det är till riset som vi ska äta till middag (om 6 timmar alltså) så vi slipper slösa på kol. Helt självklart för honom, själv hade jag aldrig tänkt så. Hallå? Ska inte riset vara nykokt när man äter? Eller en sådan sak som när någon har diskat så ligger vattnet som man sköljt disken med kvar i en bunke där alla tvättar händerna under dagen. Eller varje gång någon häller vatten över någonting så står det alltid en bunke under för att fånga upp det spillda vattnet. Vi har lite att lära när det gäller slösandet av resurser även om jag är helt övertygad om att det är dem som kommer att lära sig att slösa istället för att vi kommer att lära oss att spara i framtiden.

Andrew tog Doreen till doktorn igår då hon fått utslag i ansiktet. Hon fick massa mediciner för det men det har tyvärr blivit ännu värre idag. Jag har försökt fråga alla vad det är men inte riktigt fått något svar. När jag och Andrew satt på verandan och pratade tidigare idag så berättade han att sjukdomen hon har ”is very dangerous”. Jag försökte ta reda på vad den heter och han sa ”chickenbox”, jag misstänker att det är en direkt översättning av sjukdomen på deras språk och eftersom jag inte har tillgång till Google kunde jag inte få reda på så mycket mer. Hoppas verkligen att hon blir bättre av medicinen doktorn gav henne.

Igår kväll frågade Rose mig om jag ville titta på fotboll med en kille som spelade kort med oss, okej tänkte jag och hakade på. Han ledde mig bakom ”huvudgatan” och ut på en åker, bortanför åkern står det en lada där texten Lighthouse pryder fasaden. För 1000 shilling (ca 3 kr) fick jag bevittna, tillsammans med ca 200 Ugandiska män Chelseas vinst mot Manchester United med 1-0. Jag kan inte låta bli att fundera på om människor är medveten om hur långt ut i världen dessa proffs inspirerar ungdomar, en lada i de Ugandiska bergen sittandes på plaststolar och tittar på en projektor som troligen drivs av ett diesel-elverk eftersom resten av byns elnät slagits ut för kvällen.

Efter matchen tog jag min ficklampa och gick hem för att äta middag. Tro mig, utan ficklampa är det svårt att komma hem när det är strömavbrott. Väl hemma väntade middag som vi åt ute i mörkret under tak samtidigt som regnet öste ner, riktigt mysigt faktiskt.

En vecka har gått

I skrivande stund har jag ganska exakt varit här i en vecka. Första dagarna tyckte jag var så otroligt långa men nu när jag börjat komma in i det går allt mycket fortare, vilket är synd då jag vill vara här så länge som möjligt.

Igår så gjorde jag det vanliga, hjälpte till här hemma så mycket som möjligt. Börjar för övrigt bli fruktansvärt bra på att moppa med världens kortaste golvmopp. Det verkar dock lite som att Rose inte låter mig göra allting som finns att göra. Jag har sagt att hon ska säga till mig precis som hon säger till Michael när saker behövs men det blir inte riktigt samma sak, vilket jag i och för sig kan sätta mig in i om det hade varit ombytta roller. Vi får se om det blir bättre med tiden.

Barnen slutade tidigt igår eftersom dem var färdiga med sin prov-vecka som jag förstått det. Jag trodde att det var en helt vanlig helg för barnen men det visade sig att dem skulle vara ledig i hela tre veckor. Detta betyder alltså att jag får mycket mer tid att spendera med dem. Underbart!
Andrew hittade en tennisboll som vi kastade lite med hos grannarna under tiden som de vuxna sov middag. Efter ett tag så blev det fotbollsmatch mellan mig, Andrew och några grannar. Fotbollsmatchen bestod av en tennisboll, fyra barn, världens minsta mål och en lutande plan full med tegelstensrester och tistlar. Bör tilläggas att gårdagen även var den första dagen under min vistelse som det regnade på riktigt. Så efter ca 1,5 timmes spelande i monsunregn då jag inte kunde känna mina fötter längre rullade Edward in sitt åttonde mål och matchen slutade 8-7, även om domsluten under matchen kan diskuteras.

På kvällen gick jag upp till ”the town” för att spela lite Ugandiskt kortspel med Becky, en kvinna som driver en bar i byn. Hon var dock inte där så jag fick spela med Gerard, en kille som jobbar i affären bredvid. Det är väldigt trevligt och skönt att sitta där och spela kort och titta på människor som går förbi och stirrar. När jag kom hem vankades det middag på barnhemmet, detta är det sista som sker på dagen och klockan brukar vara kring niotiden.  Därefter går de små barnen och lägger sig och de stora stannar uppe och tar hand om disken, jag brukar hjälpa dem med detta eller sitta med och vara sällskap. Just igår så satt jag uppe och häll dem sällskap när Joyce, Roberts (Rose’s son som bor i ett rum på barnhemmet) fru/sambo predikade för mig om varför jag ska bli kristen, blev nästan lite rädd för hur troende man kan vara.

Nu ska jag försöka hitta på någonting med barnen, vi hörs…

Så här ser det ut när Brenda, Doreen och Obama väntar på middag

Så här ser det ut när Brenda, Doreen och Obama väntar på middag

Första tiden

Hej allihop!

Ursäkta att det dröjt med blogginlägget, det har varit lite fixande först. Ska försöka få iväg ett om dagen framöver.

Wictor heter jag och det är mig ni kommer att följa här på bloggen framöver då jag är ensam gäst här på barnhemmet. Jag är här som volontär och min huvudsakliga uppgift är att hjälpa till med de dagliga sysslor som finns att göra, samt att leka och hjälpa barnen med diverse saker.

Klockan halv tre, natten till lördag landade jag på Entebbe flygplats och fick vänta i fyra timmar på min chaufför som råkade försova sig i bilen parkerad 100 meter från mig. Efter en bilfärd med änglavakt så kompenserades tidsförlusten upp trots att en get fick sätta livet till.

Mina dagar här har varit väldigt blandade och mycket att ta in. De första tre dagarna bestod mest av nya möten och allmän guidning av Annika som var här tidigare, en kanonbra tjej som hjälpte mig med det mesta. Tack för det! J

I Tisdags så visade Brenda, Obama och Jacob mig floden. De tillhör den yngre skaran som slutar skolan klockan 14:00 medan de äldre går till 17:00. Så med vardagskläderna på (barnen måste ha skoluniform i skolan) och lunch i magen gick vi ner till floden. Vi lekte runt och knäppte bilder, de visade mig någon knepig fisk som jag tror var vanliga grodyngel och jag lärde dem ”kasta macka” och knäppa bilder. Jacob blev dålig i magen så han fick göra det alla gör när det händer, gräva en grop och göra sitt. Brenda hjälpte till med grävandet vilket jag tycker att dessa barn är väldigt duktiga på, att just hjälpa varandra på alla sätt och vis.

Onsdagen spenderade vi mest hemma och utanför gården, lekte med alla barn i närheten. Det ser ut som Edward och Joel får bli mina träningspartners i framtiden då det verkar som att dem ser upp till Mano som var här tidigare och hans ”excersise-övningar”.  Vi gjorde lite armhävningar med klapp, lite chins och annat. Det märks att det fattas en fadersgestalt i deras närvaro. För övrigt känns det som att jag verkligen börjar komma in i livet här nere. Alla människor här är verkligen underbara.


Favoritcitat från dagen

Obama och jag sitter på en gräsplätt utanför barnhemmet eftersom Rose sover middag i huset.

Wictor? säger Obama
Yes? svarar jag
Do you have this there? frågar han och plockar upp en näve gräs och pekar mot molnen
Where? frågar jag och kan inte förstå vad han menar
There! In Sweden? svarar han som att jag är helt borta och pekar på molnen igen
Ahaa! Yes, we do. svarar jag när jag insett att han undrar om vi har gräs i Sverige
Is it blue?

 

Igår skulle jag och Rose ta bilen till Mbale för att hon skulle på begravning och jag tänkte följa med för att använda wi-fi på ett hotell. Det var dock något fel på hennes bil så vi fick åka den lokala minibussen istället. Det är en slags taxi med rum för 12 personer som inte åker förrän den är helt full. När vi lämnade Bubulo var det totalt 24 personer i bilen.

Eftersom vi kom hem från Mbale rätt sent så hann jag bara umgås med barnen en kort stund. Vi tränade lite på ställningen till vattentanken. Jag var även tvungen att fota bergen eftersom himlen verkligen var magisk igår, Joel och Edward fattade snabbt tycke för kameran och 120 bilder knäpptes innan kvällen var slut.

För dem som undrar vad ”vattentanken” är så finns det en tank som rymmer två kubikmeter vatten på baksidan, den fylls genom att man tar dunkar (20 liter) och går ner till brunnen för att hämta ca 150 meter bort.

Nu måste jag dock jaga ut hönan som värper i mitt rum.

På återseende….

Obama ritar

Obama ritar till svenska barn

Kastar sten

Kastar macka i floden

Hemfärd

Hemfärd

Kväll

Vy från baksidan

Kids of Uganda fyller 3 år

OLYMPUS DIGITAL CAMERAIdag, 9:e april,  är det tre år sedan det konstituerande mötet för Kids of Uganda hölls! Det var då 23-åriga Cecilia Kleimert som efter ett halvår som volontär i byn Bubulo i östra Uganda tog initiativ till att starta ett barnhem i området tillsammans med en ugandisk vän.

Cecilia fick med några svenska kompisar och familjemedlemmar på banan, och de startade tillsammans den ideella föreningen Kids of Uganda. Ett halvår senare påbörjades bygget av barnhemmet och snart hade de första barnen flyttat in. Vår utgångspunkt är dock att det bästa för föräldralösa barn är att växa upp i en familj, och av denna anledning började vi redan 2013 att stödja fosterfamiljer i byn. Idag består Kids of Uganda av en styrelse av sju unga, drivna personer och verksamheten i Uganda fortsätter att växa. Här är några av milstolparna på vår resa:

  • April 2012 – Organisationen startar med: ett halvfärdigt hus som nuvarande barnhemsföreståndarinnan Rose ägde. I början av 2013 står barnhemmet färdigbyggt och de första barnen är redo att flytta in. Därefter har barnhemmet byggts till efter hand med mur och köksbyggnad.
  • Januari 2014 – Styrelsen växer till 9 operativa medlemmar, och strax därefter utvecklas fosterfamiljsverksamheten. IMG_3615.JPG
  • Sommaren 2014 – Föräldralösa Hassan blir med hjälp av Kids of Uganda sponsrad att vara med på Gothia Cup, och startar därmed sin fotbollskarriär i Europa, bort från fattigdom.
  • December 2014 – Brunn med borrat dricksvatten är färdigbyggd. 
  • Under dessa tre år så har vi även haft en del samarbete med svenska skolor där vi hållit föredrag om Uganda och Afrika. Flera av dessa skolsamarbeten har genererat olika typer av insamlingar, exempelvis Operation Dagsverke som bidrog till byggande av brunnen i Bubulo.
  • Vi har skickat flertalet volontärer och praktikanter som har stöttat vår verksamhet på plats i Uganda.
  • Vi har även numera tre heltidsanställda på plats i Uganda. Framförallt så stöttar vi föräldralösa barn i totalt femton fosterfamiljer och de sju barn som bor på barnhemmet! Vårt arbete har hittills lett till att flera av dessa barn numera kan gå i skola, får den sjukvård de behöver samt har vårdande och stöttande förebilder och vårdnadshavare runt sig.

 

Rose and CeciliaPå vår treårsdag så vill vi passa på att tacka alla våra medlemmar, sponsorer och månadsgivare för allt stöd, vi hade inte kunnat göra det utan er! Tillsammans har vi gjort verklig skillnad för barn och vuxna som förändrat deras liv. TACK!

Vi söker en sommarpraktikant i Uganda

Kids of Uganda söker nu en sommarpraktikant som kommer vara stationerad i byn Bubulo i östra Uganda. Du kommer finnas som vårt stöd i Uganda, för att övervaka verksamheten och driva organisationens arbete framåt. Du kommer även rapportera och dela information till styrelsen, sponsorerna i Sverige samt jobba med marknadsföring genom sociala medier.

Du kommer bli mycket insatt i organisationen och kommer jobba nära både svenska styrelsen och vår personal i Uganda. Du kommer bli insatt i arbetsuppgifter vilka är typiska för NGOs över hela världen, vilket passar speciellt dig som vill jobba med bistånd och utvecklingsfrågor i framtiden.

Vi söker:
– Handlingskraftig, initiativtagande och nytänkande individ med gediget intresse av biståndsfrågor
– Det är meriterande om du har erfarenhet av bloggande, sociala medier och intresse för Afrika

Dina arbetsuppgifter:
– Övervaka den ordinarie verksamheten i Uganda
– Projektleda ett eget utvecklingsprojekt
– Jobba med PR och marknadsföring genom vår blogg och sociala medier
– Bidra till ekonomisk redovisning av organisationens utgifter i Uganda
– Skriva rapporter till våra månadssponsorer om deras fadderbarn och fosterfamiljer

Du får:
– En erfarenhet för livet och en inblick i livet i en ugandisk by
– Erfarenheter av arbete inom en etablerad NGO
– Gratis kost och logi på vårt barnhem

Praktiken är oavlönad, omfattar hela sommarperioden (maj/juni-augusti/september, dock flexibelt) och genomförs på heltid. Du står själv för alla andra kostnader, inklusive resan till Uganda och försäkring.

Du söker platsen genom att maila CV och personligt brev till cecilia.khouma@kidsofuganda.com senast 29 mars. I det personliga brevet vill vi även att du beskriver din syn på bistånd i Afrika.

Vi ser fram emot din ansökan!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vilken intressant start!

Sponsorer och medlemmar!
Nu har ännu en månad gått och vi har i vanlig ordning fler härliga nyheter vi vill delge er!

Först och främst är vi glada och stolta att berätta att vi nu kommer stötta ännu en ny fosterfamilj som då blir den femtonde i raden. Med hjälp av våra fantastiska sponsorer kommer de föräldralösa barnen att kunna bo tillsammans med sin mormor vilket vi givetvis ser som något väldigt bra!

Dessutom vill vi meddela att våra månadsteman är i full gång. Förra månaden hade vi tema ”Historia” där det presenterades en ny produkt i webshopen, där man kunde stötta barnen till att få göra ett kollage om deras egen personliga historia. En fantastisk gåva enligt mig. Dessutom fick vår praktikant Annika uppdraget att skriva lite om Ugandas historia vilket hon gjorde med bravur! Om detta och mycket mycket mer kan ni läsa i Annikas blogg

Och vårt tema för denna månad är redan igång då vi bett Krystyn, ansvarig för familjeverksamheten i Uganda, att ta reda på lite kring hur våra familjer tycker och tänker kring temat. Under mars fokuserar vi på ”Jämställdhet”. Eftersom det är jämställdhetens månad så kommer nedan lite utdrag från vad familjerna svarade på frågor om just jämställdhet. Av respekt för familjerna nämns inga namn, och allt de sagt presenteras på engelska, för att minska risken för skillnader som en översättning kan leda till.


”Equality involves sharing or distribution of both love and care amongst the members of the family evenly. There is no need of loving some kids at the expense of the others”.


”Equality is the situation where all children in a home are brought up with the same opportunities in all aspects of their lives irrespective of their status in the family”.


”Equality is very important in foster families because it provides for the safety of both the biological kids in the family and those that are adopted or fostered”.


”This is equitable distribution of resources between more than two persons of different backgrounds or so. In a family this would be the selfless provision of love, care and affection by a guardian to all the kids in the home”.


”Equality as a way in which opportunities are evenly shared between different persons”.


”In a family especially one that has many kids, it helps to boost the children’s self esteem since everything is shared fairly and in the open. It eliminates all kinds of partiality or selfishness. He/She tries as much as possible to ensure that the kids are happy and comfortable in as far as their needs and desires are concerned”


”Every kid is special and deserves fair treatment from the guardian or parent”.


Och med dessa fantastiska ord tackar jag för denna gång och hoppas att ni alla får en fantastisk månad! Om ni tycker detta tema är intressant så tipsar jag er att hålla utkik i webshopen där det varje månad kommer att dyka upp nya produkter som är kopplade till månadens tema!

 

Med vänliga hälsningar
Victor Hökpers
Sponsoransvarig, Kids of Uganda

LT Södertälje skriver om Jessica i Kids of Uganda

Jessica SegerbrandtVår styrelsemedlen under 2014, Jessica Segerbrandt, blev uppmärksammad i hemorten Södertälje när lokaltidningen porträtterade henne och hennes engagemang i Kids of Uganda. Bland annat återges en klok fundering kring varför vi är så försiktiga med vart vi skänker pengar, men ofta inte tänker efter när vi lägger pengar på prylar och kläder :

Jessica säger att allt de får in går direkt till arbetet med barnen, men hon vet att många tror att mycket av biståndsorganisationers pengar försvinner i administration och korruption.

– Det intressanta är att många är väldigt medvetna när de ger bort en hundralapp. När de köper en tröja för hundra kronor så är de inte lika oroliga att den ska vara tillverkad av barn, under dåliga förhållanden. En sak är i alla fall säker: ger du inte bort hundralappen alls så hjälper den inte.

Hon betonar också vår filosofi om att låta lokalborna själva driva utvecklingen, medan vi hjälper dem med resurser, information och stöd. Härlig läsning, vi är stolta över uppmärksamheten och att ha Jessica som engagerad i organisationen!

 

Kampala

Nu har vi tillbringat några dagar i Ugandas huvudstad Kampala.
Staden är fantastiskt med mycket liv, trafik och stora köpcentrum. Vi har åkt bodaboda överallt vilket till en början var riktigt läskigt med tanke på trafiken men nu har vi vant oss och jag sitter inte längre på helspänn.

Vi har de senaste dagarna besökt tre olika köpcentrum i Kampala, den ena finare än den andra. Garden center, Village shopping mall och Acacia mall. Vilka fantastiska köpcentrum! Det är en sådan kontrast från hur vi har tillbringat de senaste fyra veckorna.
Det roliga (och sorgliga) är att nästan allt vi gör så säger vi, å tänkt om barnen såg det här. Tänk om barnen fikade här. Tänk om barnen kunde följa med på bio.
Vi saknar de redan så mycket!

Som jag har saknat en god kopp kaffe. Här i Kampala finns det fantastiska fik överallt. Priset här är som i Sverige och dyrare på vissa ställen.

(null)
Acacia köpcentrum

(null)

(null)

(null)
Bio salonger finns i de stora köpcentrum.

(null)

(null)
Snacka om att jag blev chockad när jag såg skylten. Men den visas inte och hon i kassan visste inte om den kommer visas överhuvudtaget. Haha falsk marknadsföring 🙁

(null)
För den som inte dricker läsk så finns det alltid smirnof som går bra med filmen 😉

(null)

Sista dagen

När vi frågade Rose hur festen kommer se ut på söndag så svarade hon:
”We will eat all day”
Och det var inte att överdriva kan jag ju säga. Så mycket mat va! God mat!
Rose och Michael kämpade så med maten. Jag åt verkligen med hela hjärtat. Mättade alla mina sinnen. Försökte suga in ALLT i min omgivning.
Åt sakta och verkligen njöt av maten. Kramade och pussade på barnen så mycket det bara gick. Satt och bara tittade på de och försökte verkligen bevara varje sekund jag har fått spendera med de. Rose och Michael! De två underbara människorna som är barnhemmets pelare. De undkom inte heller våra kramar och pussar!

Det går inte. Jag kan inte förklara för er hur mycket jag kommer sakna dessa underbara människor. Och barnen! Å dessa barn! Så mysiga, gosiga, kärleksfulla och omtänksamma. Jag skulle kunna ha de i famnen och pussa på de resten av mitt liv.

Jag och Mano har sagt att det vore en ära att komma hit en dag med våra egna barn för att visa de hur man leker, skrattar och umgås utan några som helst medel.

Mobilen kom lite i skymundan den dagen så jag tog tyvärr inte så mycket kort. Men några klick blev det.

Michael och Andrew förbereder chapati

(null)
Rose förbereder matoke

(null)

(null)
Maaaaatttt!!!!

(null)

(null)

(null)
Piff och puff

(null)

(null)
I morgon kommer ett litet inlägg om Kampala.

Vi söker ny ekonomiansvarig

Kids of Uganda söker en ny ekonomiansvarig för resterande delen av 2015. Kids of Uganda jobbar med att stötta föräldralösa barn i östa Uganda, främst genom innovativ fosterfamiljsverksamhet som fokuserar på investeringar och företagande. Vi behöver nu en driven och duktig personer som vill hjälpa oss i detta arbete, genom att ansvara för Kids of Ugandas ekonomi. Vi räknar med att denna styrelsemedlem kommer behöva lägga ungefär 5-10 timmar i veckan.

Som styrelsemedlem får du viktiga erfarenheter inför framtida arbetsliv och engagemang. Utöver erfarenheter kopplade till din individuella post får du också erfarenhet av styrelsearbete, att arbeta självständigt, att arbeta i grupp samt utvecklade ledarskapskvalitéer. Dessa olika erfarenheter är lika viktiga i näringslivet, offentlig sektor som arbete i svenska och internationella NGOs. Du kommer arbeta direkt “på marken” och se omedelbara resultat av ditt arbete, både i Sverige och Uganda.

Är du intresserad av styrelseposten kan du maila CV samt ett personligt brev till valberedningens ordförande Linn Åkerström, linn@kidsofuganda.com. Deadline för din ansökan är söndagen 1 mars. Har du frågor om posten som ekonomiansvarig eller arbetet i styrelsen så kan du maila Kids of Ugandas ordförande Cecilia Khouma på cecilia@kidsofuganda.com.Vi ser fram emot din ansökan!

 

Ekonomiansvarig

På denna post krävs en person som har öga för siffror och noggrannhet med viktiga deadlines! Viktigt är också att du vill hålla kontinuerlig kontakt med vår personal i Uganda för att kunna hjälpa dem vid frågor som rör ekonomin i verksamheten.

Ekonomiskt ansvar – Har hand om alla löpande frågor som rör ekonomi, tillsammans med ordföranden. Har ansvar för all kontakt med vår personal och praktikant vad gäller ekonomiska frågor. Sköter överföringar till våra bankkonton i Uganda, har kontakt med den ugandiska styrelsen och rapporterar om ekonomin till styrelsen i Sverige.

Budget – Ansvarar för att tillsammans med övriga styrelsen producera en årsbudget, och därefter hjälpa insamlingsansvarige att planera olika projekt/källor för att säkra föreningens långsiktiga finanser.

Bokföring – Redovisar alla inkomster och utgifter för att kunna presentera på årsmöte samt eventuellt för Skatteverket. Detta i samarbete med vår ekonomiska kontaktperson hos vår företagssponsor CorpNordic.

Sponsorer och givare – Ansvarar för att samarbeta med vår sponsoransvarig angående våra sponsorer och bidragsgivare genom bankgiro och Paypal, samt redovisa detta till övriga styrelsen.