Kids of Uganda

Häng med i vad som händer

Köket

Då stod köket klart i lördags.

Så underbart kul att se hur lite det krävs av oss och vilken stor skillnad det gör för de!!
Jag är så ivrig att visa er. Men egentligen ska det stå och torka i någon dag innan man får använde det. Men så fort grytorna intar sina platser och börjar puttra så ska ni få se mer bilder när Michael är in action 🙂

(null)

(null)

(null)

(null)
Bara en påminnelse om hur det såg ut innan 🙂

(null)

Da Thach

Igår tog vi varsin bodaboda (det är taxi på moppe som heter bodaboda då man körde från border-to-border med de förr) till ett uteställe som heter Da Thach här i Mbale. Till en början tänkte jag..tänk om de inte släpper in mig, jag som endast har flip-flops med mig.
Som tur är så har de en annan dresskod här: så länge du dansar och har kul så bryr vi oss inte vad du dansar i. En dresskod som föll oss i smaken 🙂

Det var ett jättemysigt ställe med en stor uteservering under en klar stjärnhimmel (den afrikanska himlen på kvällen är helt magisk, det är som att stjärnor finns inom räckhåll att bara plocka ner och stoppa i fickan)
med en stor skärm där afrikanska musikvideon spelades.
Det fanns några dansgolv men annars så stod alla och dansade rakt upp och ner, runt borden, bredvid baren, mitt i vägen..ja lite här och var stod folk och vickade magiskt på sina höfter.

(null)
Vi fick sällskap av denna unge man som helt själv satte sig vid vårat bord och bara diggade musiken och tittade på oss mozungos (vitingar) dansa.
(Det är så roligt för folk ropar ibland:
”Look mozungo” när vi går förbi)

(null)

(null)

Semester i Mbale

Nu har vi checkat in på ett hostel i Mbale där vi ska spendera helgen och bara slappa lite i den ugandiska sfären.

Kanske att vi besöker en nattklubb här i närheten ikväll. Då lovar jag att det blir lite bilder och update

På arabica café med Annika.
Här har de internet och tre gånger så dyra priser på maten som den lokala restaurangen; en rätt för ca 65kr.
..men om jag ska vara ärlig så har den ugandiska maten växt i mina ögon (och smaklökar, och mage :)) så jag föredrar faktiskt matoke och peunutsås numera 🙂

(null)

Ett nytt år och nya möjligheter!

Hejsan allers!

Nu har drygt en månad gått på det nya året och vi är i min mening på helt rätt spår!
År 2015 har med andra ord börjat lika bra som förra året slutade, och det var riktigt trevliga månader med nya sponsorer och nya medlemmar. 
Bland sponsorerna hittar vi bland annat Tingvallaskolan, Filadelfiakyrkan och Enindo som alla kom med fantastiska bidrag till brunnen! Vi vill även rikta ett stort tack till alla medlemmar som stöttade oss under jul och nyår, TACK!

Men nu är vi inne på 2015 och efter årskiftet har vi samlat på oss ytterligare några goda nyheter. Familjehem i väst har blivit ny sponsor och med deras hjälp har vi nu kunnat utvidga vår familjeverksamhet ytterligare vilket gör att vi nu stöttar 14 familjer till en bättre standard med goda framtidsutsikter. Dessutom har ett fantastiskt sällskap, STGPV, valt att stötta Kids of Uganda under hela 2015! Alla era insatser, sponsorer som medlemmar, leder till att vi idag stöttar över 60 barn i och runt Bubulo, ni gör enorm skillnad och det tackar vi för! 
Nytt för denna månad är också  att vi har fått en ny eldsjäl till verksamheten i Bubulo, närmare bestämt vår nya praktikant Annika! Hennes liv i Uganda kan ni läsa om i Annikas blogg.Under året kommer vi även att ha olika månadsteman som kommer återspeglas i de varor ni kan köpa i vår webshop genom våra värdebevis. I februari är detta tema ”Historia”, och historia är som alla vet ett brett koncept, men jag är ändå övertygad om att det kommer passa alldeles utmärkt för en månad som denna!  (OBS: läs alla månader =D)!

Med detta meddelande hälsar jag alla nya medlemmar och alla nya sponsorer välkomna till Kids of Uganda och jag tackar alla befintliga sponsorer för ert stöd och ert engagemang. Jag som skrivit detta heter Victor Hökpers och är ny sponsoransvarig i Kids of Uganda. Och även om man enligt vissa inte får säga detta så sent som i februari så önskar jag ändå er alla en god fortsättning på det nya året! Tack och hej!

Barnens skola

Idag var vi och hälsade på de små liven i skolan.

Vi kikade in i klassrummen under lektion. Vi hälsade på de en och en då de satt utspridda i olika klassrum.
Till en början trodde vi att barnen skulle komma springandes till oss och stolt visa upp oss för sina klasskamrater. Men icke sa Nicke.
Det var som att ha morsan på besök i skolan med saft och bullar. De skämdes ju ihjäl. Att vi sedan stod i dörröppningen och vinkande glatt och slängde slängpussar, det var ingen höjdare. Ansikten begravdes i armveck och blickar ner i marken.

Den enda som uppskattade våran närvaro var lille Jacob. Han kom springandes och kramade om oss. Det värmde i modershjärtat kan jag ju säga 🙂

(null)
Lite regler att förhålla sig till

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
Matsal aka bamba

(null)

Nyheten nu då….

Ok…nu ska vi berätta vad Ni där hemma i Sverige har bidragit med här i en liten by i Uganda.

Maten som har lagats här lagas över en eld men lösa tegelstenar som ska hålla en gryta på plats. Det är mycket blod, svett och (ordagrant) tårar i det lilla rummet där röken ligger som en dimma.
När Michael sedan ska laga stora mängder mat som ska mätta ca 15 munnar, frukost, lunch och middag så kan ni tänka er hur mycket han får kämpa.

Nu är det så att det finns en bättre lösning, självklart inte lika ”lyxig” som hemma i Sverige…ni anar inte hur mycket vardagslyx vi har..bara sådär..utan att vara tacksamma eller ens reflektera över hur det skulle kunna vara. Självklarheter som rinnande vatten, en dusch, en toalett, diskmaskin eller en diskbänk, tvättmaskin, ugn, spis, you name it!!!! LYX gott folk! LYX!!!…ok tillbaka till lösningen. Det ska byggas ett sk kök, dvs två hål som grytorna får plats i samt en liten inbyggd del under där elden brinner och röken går ut via ett rör…lite rörigt jag vet..men ni kommer få se före och efter bilder.

Hur kommer jag in i bilden undrar du…jo styrelsen av Kids of Uganda har röstat JA till detta förslag då pengarna kommer från insamlingen på www.betternow.org/elahi som alla vänner så generöst har bidragit till.
Tillsammans gör vi verkligen en skillnad. Håll utkik efter det färdiga köket som står klart om några dagar 🙂

Before:

(null)

(null)

(null)
During:

(null)

Sipi Falls

I söndags tog vi med våra små kycklingar ut på äventyr till Sipi falls.

Vi tog oss dit i Roses bil en liten mini buss med 8-9 platser. Vi var 12 stycken på utflykten. Inga trafikpoliser här inte.

När vi väl kom till sipi falls så hade vi med oss en guide som heter Tom som visade oss runt de 3 vattenfallen. En vandring på ca 2tim.

Vilka fantastiska vyer vi fick skåda!!!!

Så gulligt att barnen gör sig fina inför en utflykt

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
Efter utflykten åt vi på restaurang i Mbale

(null)

En sån karl

Andrew är 16 år och den äldste på barnhemmet. Han uppsökte barnhemmet då hans pappa tagit självmord och mamman dött av en okänd anledning. Han var tydligen rädd och i ett ganska dåligt skick när han kom hit.

Här i Bubulo har de som tradition att vartannat jämnt år så har de en stor omskärelse ceremoni. De unga killarna som har åldern inne (någonstans i tonåren) genomgår en omskärelse samma dag en efter en, chop, chop, chop..nä skojar bara (men typ något sådant). Så nyligen 2014 i december blev Andrew en man.

Det mest fascinerande här är att enligt tradition så klarar du man-testet endast då du inte visar några tecken på ”svaghet”. Utan någon som helst bedövning så ska du stå helt stilla, inte ett ljud, inte darra, inte en enda min, inte ens svälja ditt eget saliv, ingen som helst reaktion. Är det så att du inte klarar testet så har du skämt ut dig och din familj..i princip.

Så då undrar ni huruvida Andrew klarade testet eller inte..japp han är en man! Och han ska minsann bära sin titel med huvudet högt!!!!! Modiga lilla man. Jag och Mano är helt fascinerade över att han (och alla de unga männen i Bubulo) utsätts för det här, min haka är fortfarande och släpar på marken!

Men Andrew mår prima (inga infektioner eller komplikationer) han är alltid glad och dansar om vartannat steg han tar.

Om ni hälsar på i barnhemmet någon dag och ser en ung man med en radio i släptåg, då har ni skådat Andrew. Det är han och hans radio. Mestadels lyssnar han på fotboll (en Arsenal supporter) och musik.

Och snäll är han. Så gullig och ödmjuk. Försiktig och alltid glad.
En riktig man..med eller utan omskärelse <3

(null)

(null)