Kids of Uganda

Häng med i vad som händer

Bossen

Edward är 13år och en av de första som flyttande in i barnhemmet. En förälder har dött i aids och den andra pga en leversjukdom.
Innan han kom hit bodde han hos sin farbror som hade egna barn vilket ledde till att Edward behandlades orättvist. Han fick göra mestadels av sysslorna och gå med tom mage.

Vad vi förstår så är Edward väldigt duktig i skolan. Han är klart den som pratar bäst engelska.

Vi har märkt att han är lite av en glidare…en smart en. Han undviker helst hushållsarbetet och lyckas med sin listighet komma undan.
Självklart så lyssnar han alltid på det man säger och ställer upp och hjälper till i alla lägen men han är som sagt en smart kille. Vi är helt övertygade om att han hade klarat sig på många ställen med sin streetsmarthet.

Mano brukar spela kort med grabbarna..typ som UNO fast med en kortlek. Och enl Mano så är Edward lätt den mest slipade av de alla och han försöker även fuska lite vilket leder till en del skratt när han åker dit.

Edward är en grabb med mycket personlighet och stark vilja som skiljer sig lite från mainstream. Vi håller tummarna att han har kvar sin listighet och charm vilket kommer kunna ta honom långt här i livet.
Att han sedan är otroligt stilig, med ögon som glittrar, är inte någon nackdel.

Vem kommer inte falla för den här karismatiske killen…jag och Mano är redan två av hans offer 😉

(null)

(null)

(null)

Mera mat…

Då spinner vi vidare på mat och dryck temat.
Till frukost brukar vi oftast få omelett.
Jag vet inte vad det är men allt smakar så gott här. Kan det vara att man sitter ute och äter tillsammans, de färska råvarorna, det faktum att man får kämpa lite extra för maten (det finns ju ingen spis eller ugn) eller en kombination av allting..?

Vi äter frukost runt 9tiden lunch kl13 och middag 18-19. Vi småäter ingenting där emellan vilket gör att vi är extra hungriga inför varje måltid och njuter till max när vi väl får äta.

De dricker ingen kaffe här men vi har med oss pulverkaffe och på så sätt har vi kvar våra svenska kaffevanor.
Det de däremot dricker är te. Speciellt till frukost. Teet smakar som chaite dvs utsökt. De kokar vatten och mjölk (från kon Rosa) sedan har de i krossad ingefära, socker och kryddiga teblad.
Barnen dricker det teet till frukost fast utan ingefära för en mildare smak.

Ibland serveras det även chapati som är friterad deg och ser ut som en pannkaka. Såååå gott!!!!
Sen har vi även mandazi som även det är friterad deg fast det liknar mer en donut utan socker..farligt gott det med..

Nästa inlägg kring ovannämnda tema kommer handla om drycken Kamarwa…hmmm undra vad det är…;)

På bilden ser ni några frukostar;
1: omelett och mandazi
2: Te
3: chapati och omelett
4: rostade jordnötter, omelett och banan.

(null)

Obama

Nästa stjärna är (president) Obama!
Denna lilla goding, förutom det faktum att han är så söt så man dör lite, är en riktig charmör.

Obama bodde till en början med en väldigt våldsam far. Hans mamma övergav honom och flyttade till Kenya. Efter ett tag lämnade pappan med. Obama flyttade då till sin farmor. En dag dök han upp på barnhemmet trött och hungrig berättade han att han inte hade sett sin farmor på länge. Han hade då gått från sin by till Rose och det var en sjukt lång sträcka för våran lilla president. Efter det har han stannat på barnhemmet.

Han är min lilla svans, springer efter mig vart jag än går och ser han att jag är på väg till vårt rum (jag och Mano har ett eget rum som vi sover i, volontärernas rum) så ska han prompt springa förbi mig för att öppna dörren åt mig…om ändå alla presidenter kunde vara lika ödmjuka som denna.

Sen är han en kelgris som älskar pussar och kramar men blir så generad när han får en och börjar då fnissa och gömmer ansiktet. Trots det är han snabbt där igen och vill ha mer kärlek.

Likt många afrikaner så har han en imponerande taktkänsla. Han är så duktig på att dansa och älskar det..dock så blir han blygsam när han har publik. När musiken är på…vilket den alltid är i detta land. Det finns en bar precis bredvid barnhemmet (det finns flera barer i byn) som spelar musik hela dagen lång..så länge det finns el så finns det musik. Det spelas, afrikanska beats, dancehall, reagge och annat härligt..iallafall…när musiken är på hittar du denna underbara kille i något hörn eller bakom en dörr, gömd någonstans helt enkelt, och diggar musiken med sina goa mooves! En så härlig syn som gör det svårt att hålla sig från skratt…

(null)

(null)
Obama med sina härliga mooves

(null)

(null)

Lollipops

Igår planerade vi med barnen att vi skulle till affären i byn och köpa sweets (godis) efter lunch.

Vad tycker ni om frågade vi.
-Sweets on the sticks
(klubba gissade vi)

Väl efter lunch tog vi med oss gänget och som vi misstänkte, var det klubba som stod på önskelistan.

Den lilla bebisflickan på bilderna nedan är grannbarnet som Doreen brukar bära runt på och ta hand om.
Hon är ca 2år (det här med ålder här är sisådär, man får en uppskattande siffra när man frågar hur gammal någon är) och går runt utan blöja.
Det visar sig att denna lilla plutten säger till när hon behöver kissa eller bajsa så löser Doreen det.
Ingen pampers här inte.

(null)

(null)

(null)
(null)

Say hello to Joel!

Låt oss presentera barnhemmets flitigaste lille man.
Joel är 11år och har mist båda sina föräldrar i aids.

Joel är en tyst något reserverad kille som jobbar på som bara den. Han är en riktig arbetsmyra, snabb och klagar aldrig.

Han är respektfull och omtänksam, så fort jag eller Mano gör någon syssla är han snabbt där och hjälper till.
Han och Mano har som rutin på morgonen att sopa och moppa alla ytor.

Han och jag brukar turas om att lyfta dunken med vatten på ca 20L. Skillnaden mellan oss är att Joel lyfter hela dunken på axeln och kutar iväg medans en annan står och flåsar några meter bakom.

Joel äter inte kyckling (han får ont i magen säger han) och igår kväll när det serverades kyckling och ris till middag stod Joel och stekte tomater (istället för kycklingen) till sig själv utan en enda suck.

En annan rörande syn var igår på morgonen när vi åt bröd till frukost och Mano gav Joel en bit av sitt bröd. Det första denna fina pojke gjorde (utan tillsägelse) var att dela med sig av den lilla biten till de andra 6 barnen.

Underbara snälla Joel, har gått rakt in i hjärtat på mig och Mano <3

Joel diskar

IMG_3666.JPG
Joel skulle ta en bild på mig…istället tyckte han att det passade bättre med en selfie 🙂

IMG_3727.JPG
Hulken aka Joel

(null)

Vad blir det för mat?

Många är säkert nyfikna på vad vi äter när vi är här.
Jag kommer lägga upp lite matbilder då och då.
Idag blir det en liten allmän intro.

Det växer mycket matbanan som heter Matoke. Matoke kan man tillaga på många olika sätt men det vi har sett mycket av är att de kokar det så att det ser ut som potatismos ungefär. Det smakar typ som potatis fast utan smak…svårt att förklara men det smakar faktiskt inte så mycket…jag brukar salta det och tycker då att det påminner lite mer om potatismos. Personligen så tycker jag att det smakar helt o.k men det kan ju bero på att jag är ett stort FAN av potatismos. Mano däremot är inte vidare förtjust i denna matbanan.

Sedan finns även posho som sidotillbehör till grytor. Pocho är som en majsgröt som inte heller den smakar så mycket. Man kan ta pocho i handen och doppa i exempelvis en böngryta och äta det direkt ur handen.

Ris är lite mer exklusivt men det brukar vi få till middag då och då.

Kött och kyckling är lite dyrare att äta så oftast består grytorna av bönor som det finns massvis av. Man steker lite lök tomat och paprika och har i. Väldigt gott tycker vi båda.

Jag och Mano (bara vi två) brukar alltid få något lite extra vid sidan av som till exempel avokado till maten, ananas till efterrätt eller något annat smarrigt. Till en början var det lite jobbigt (men även rörande) med den speciella uppvaktningen men nu har vi förstått att det är deras sätt att ta hand om sina gäster (men vi brukar alltid smuggla lite av det goda på barnens tallrikar 🙂 )

Alltid när det är matdags sitter barnen snällt utan ett enda ljud och väntar på sin tur att få sin mat. De äter i tysthet och äter ALLT på sin tallrik. Tackar alltid för maten och springer alltid fram och tar min och Manos tallrik så fort vi har ätit färdigt.
Dessa underbara skapelser..så lekfulla, busiga, nyfikna, spralliga och samtidigt respektfulla och lugna när det väl gäller.

Jag och Mano har sagt att om vi får så duktiga barn så ska vi banne mig ha ett helt fotbollslag 😉

Matoke växer på träd

IMG_3658-2.JPG
Ser kanske inte så aptitligt ut men smakade jättegott. Matoke med någon slags sesamfrö sås, lök och tomat i med. Smakade som en jordnötssås.

IMG_3662.JPG
Det här är när vi åt i Mbale (närmaste storstaden) och då beställde jag en böngryta med lite mixade tillbehör såsom; matoke(det gula), sötpotatis(uppätet :)), ris, jam(den lila grejen) som är någon slags rotfrukt och några gröna blad som liknar spenat.
Gott, fast Roses mat är godare 🙂

IMG_3441.JPG
Posho in the maiking

IMG_3649.JPG

IMG_3651.JPG

Meet Doreen

Vi tänkte att ni vill säkert lära känna barnen lite närmare. Så idag ska ni få heja på Doreen 🙂

Doreen är en 10 årig tjej som har bott på barnhemmet sedan februari 2013. Föräldrarna dog av en okänd anledning.

Doreen är en blyg tjej men du ser henne alltid med ett leende på läpparna.
Hon är den som kan alla ramsor och står först i ledet vid uppträdanden.

Hon är som en storasyster till barnen och tar väl hand om de små.
Hörom dagen stod hon och frenetiskt skrubbade minstingen Jacob som var i behov av en dusch 🙂
Barnen ser klart och tydligt upp till denna duktiga och smarta tjej.

När vi spelade memory igår kväll var hon snabbt där och samlade in alla likadana bilder. Det gick inte ens att hänga med och jag som till en början tänkte ”låta” henne vinna, fick anstränga mig till det yttersta för att sedan stå där som en looser.

En annan dold talang Doreen har är att hon är otroligt duktig på att rita. Nedan ser ni en av hennes fina målningar.

IMG_3506-1.JPG
Doreen tvättar Jacob

IMG_3458.JPG
Doreen tar väl hand om mig med 🙂
(Det är ju så roligt att leka med rakt hår)

IMG_3479.JPG

Bukisekya klanen

Igår gick Rose iväg på ett möte som de har i byn 1g/år. Det mötet går ut på att man ser över budgeten över året gällande kostnader för skolor, vård för äldre, begravningar, olika möten mm (något sådant vad vi förstod)
En liten stund efter att Rose var borta kom Michael (barnskötaren) och sa att han skulle följa oss dit. Det visade sig att de på mötet hade frågat Rose varför hon inte tog med oss och att vi som gäster absolut skulle medverka.
Väl där, fick jag och Mano sitta in front row (vilket innebar att vi var tvungna att se så alerta och medverkande ut som möjligt) i en varm sal och lyssna på över 200 styrelsemedlemmarna prata på deras språk, i vad som kändes en evighet. Men vi nickade vid rätt tillfälle, applåderade när alla andra applåderade och skrattade när alla skrattade.
Självklart så välkomnades vi väl. Rose presenterade oss som hennes barn och vi blev officiellt medlemmar av klanen Bukisekya. Vi både fick ställa oss upp och säga några ord.

-Thank you for having us here. We love Uganda and our best friend in Sweden is from Uganda, her name is Anita Kamia (HOOLAA Anita whop whop)

Alla är så vänliga här. Alla hälsar oss med orden:
”Most welcome”
”Thank you for visiting Uganda”

Så fint folk!

Efter mötet serverades det mat i mängder som mättade runt 200-300 pers. Jag och Mano serverades först (de behandlar sina gäster som kungar här…väldigt rörande) och vi fick äta med händerna precis som byborna 🙂 är man medlem av Bukisekya klanen så måste man leva upp till rollen 😉

IMG_3609.PNG
Mano håller tal

IMG_3608.PNG
En liten del av matkön

IMG_3601.PNG

Träning och tvättning

Idag var det träning och tvättning på schemat.
Det är ju så kul med höga knän, armhävningar och situps…tycker barnen. Dessa underbara barn har ju så mycket spring i benen. De är även så nyfikna och så härligt, smittande glada. Det är så lätt att dras med i deras bus och lek.
Och flitiga..vilka små arbetsmyror. Alla ville vara med och hjälpa till med tvätten.

Doreen, Brenda och Obama ville ju så klart vara med och göra plankan

IMG_3434.JPG

IMG_3430.JPG

IMG_3408.JPG

IMG_3433.JPG