Kids of Uganda i media

Film – Kids of Uganda

Hej. Idag befinner jag och Jennifer i Mbale (igen). Jag har nämligen lite saker som jag måste fixa och då behövs internet (snabb och gratis internet). Vi har under de senaste dagarna planerat in att spela in filmer om Bubulo, Uganda, barnhemmet och Kids of Uganda för att sedan lansera det på youtube. Än så länge är vi klara med en film; om miljön i Bubulo, vi filmar barnen när de springer ner till floden och leker och har sig. Jag blev nästan lite tårögd när jag såg filmen, det ska bli väldigt kul att få visa upp den här också. Så ni får en känsla av hur det är här, hur det ser ut och var jag egentligen befinner mig.

 

Rose är inte tillbaka än, men tydligen så hade hon försökt hitta en chaufför i Kampala igår så hon är på väg hemåt iaf! Får hoppas att hon kommer snart, vi alla saknar henne. Trots att hemmet fungerar ändå, Michel är en riktig klippa!

Jag kom på mig själv i förrgår att tänka på hur barn är lika vart än i världen vi befinner oss men blir behandlade olika. Edward gjorde illa sig i handen och sprang iväg och grät. Han verkade ha väldigt ont så jag sprang efter och försökte trösta honom. Men han ville inte ha tröst, utan han sprang ännu längre bort ifrån mig. Men, jag som har erfarenhet från att ha jobbat med barn i en väldigt stor utsträckning vet att barn behöver tröst, kärlek och trygghet. Spelar ingen roll vem eller vart man är. Så jag fick till slut Edward att stanna upp, och vi satt ett tag och pratade och jag höll om honom. Det som däremot fick min uppmärksamhet var hur lite resten av personalen brydde sig, och jag tror att det har med den afrikanska kulturen att göra; man gråter inte lika lätt, och gör man det så tröstas man av syskon eller andra barn. Jag lägger ingen värdering i detta utan bara konstaterar.  Det är intressant.

OK, nu ska jag återgå till filmen! Jag återkommer när jag lägger upp den:)

LT Södertälje skriver om Jessica i Kids of Uganda

Jessica SegerbrandtVår styrelsemedlen under 2014, Jessica Segerbrandt, blev uppmärksammad i hemorten Södertälje när lokaltidningen porträtterade henne och hennes engagemang i Kids of Uganda. Bland annat återges en klok fundering kring varför vi är så försiktiga med vart vi skänker pengar, men ofta inte tänker efter när vi lägger pengar på prylar och kläder :

Jessica säger att allt de får in går direkt till arbetet med barnen, men hon vet att många tror att mycket av biståndsorganisationers pengar försvinner i administration och korruption.

– Det intressanta är att många är väldigt medvetna när de ger bort en hundralapp. När de köper en tröja för hundra kronor så är de inte lika oroliga att den ska vara tillverkad av barn, under dåliga förhållanden. En sak är i alla fall säker: ger du inte bort hundralappen alls så hjälper den inte.

Hon betonar också vår filosofi om att låta lokalborna själva driva utvecklingen, medan vi hjälper dem med resurser, information och stöd. Härlig läsning, vi är stolta över uppmärksamheten och att ha Jessica som engagerad i organisationen!

 

Luz och Skjutsgruppen

Här kan ni läsa om Luz Martinez som nominerade Kids of Uganda i Skjutsgruppens tävling och därmed gjorde så vi vann 4000 kr!!! Tack snälla Luz och tack Skjutsgruppen för att ni valde oss som vinnare 🙂

Såhär skrev de på sin Facebook-sida:

Skjutsgruppen

Vinnaren i vår stora världsförbättrartävling!

Genom att samåka så har Luz Martinez vunnit 4000 kr att ge till valfri världsförbättrande organisation och 3000 kr till sitt eget världsförbättrande projekt (totalt 7000 kr). Grattis Luz!

Luz har valt att ge sina första 4000 kr till organisation Kids of Uganda. Kids of Uganda är ett barnhem i östra Uganda som startades i april 2012 när Cecilia Kleimert bodde i byn Bubulo och blev nära den ugandiska kvinnan Rose, som hon numera ser som sin ugandiska mamma.

– På barnhemmet bor nu sex barn i olika åldrar som inte har några föräldrar på grund av HIV och AIDS, plus tre stycken anställda. Verksamheten har även utvidgats till att hjälpa åtta barn som bor i tre olika familjer, som fosterfamiljsverksamhet, berättar Cecilia.

För 4000 kr kan Kids Of Uganda hjälpa ytterligare en familj som tar hand om föräldralösa barn, i ett helt år.

– Det är stort! säger Cecilia och fortsätter:
– På ett år kan denna familj hinna satsa pengar på långsiktiga lösningar, som att köpa en ko, starta en affärsverkamhet, ge barnen bättre mat och/eller ge dem en skoluniform var. Det är så många som bryr sig, och det betyder allt i världen för både oss och våra barn! Vi vill ge en speciell eloge till Luz att hon genom detta samt tidigare arbete hjälpt våra barn. Det är en fin och osjälvisk handling som betyder så mycket för dessa barns liv. Så TACK Luz! Och TACK Skjutsgruppen!

De 3000 kr som Luz har vunnit vill hon också lägga på ett projekt för att hjälpa Kids Of Uganda ännu mer. Vi ser fram emot att höra ännu mer om det projektet under 2014.

– När jag växte upp förstod jag att det inte var enbart makthavare och ledare som kunde göra någonting för att hjälpa andra. Jag insåg att vi själva kan vara med och förändra världen, säger Luz som också bor i Säffle där Kids Of Uganda har sitt säte.

Än en gång, stort stort grattis till Luz och Kids Of Uganda! Heja er för det underbara arbete ni gör och hela Skjutsgruppen ser fram emot att följa er. Ni är underbara världsförbättrare, heja!

Läs mer om Kids Of Uganda här: http://kidsofuganda.com/
Köp en julgåva via Kids Of Uganda: http://www.webshop.kidsofuganda.com/
Se Luz samåkning och motivering här: http://skjutsgruppen.nu/t/2689

#världsförbättrare #ideellt

SVT debatt

Jag blev förfrågad av SVT debatt om jag ville vara med i programmet och argumentera FÖR barnhemsvolontärer. Jag kände inte att jag kunde stå för en sådan åsikt, när det på många sätt blivit en industri att skicka volontärer till barnhem i utvecklingsländer. Jag tycker det är mycket bättre att barnhem satsar på att ha lokal och långsiktig personal istället för att skicka ned massa frivilliga volontärer som stannar kort tid. Det skapar totala uppbrott för barnen konstant eftersom det ligger mest fokus på volontärer som arbetskraft med en underfinansierad lokal personal som byts ut konstant. Det finns då ingen fast punkt för dessa barn och inga de kan fästa sig vid. Debatt Ett stort fokus i vårt barnhem är att barnen ska sättas i familjer där de ts om hand eller sättas in på barnhemmet där Rose är en konstant faktor i deras liv. Hon kommer inte bytas ut så länge hon lever. Även annan personal får bra löner och bra arbetsvillkor så de vill stanna på lång sikt. Så är det inte på andra barnhem jag besökt, utan personalen får lämna barnhemmet så fort de hittar ett annat jobb i överlevnadssyfte för att få ordentliga löner. Många barnhemsorganisationer finaniserar sig med dessa volontärer som kommer och jobbar kort tid för dyra pengar. Välvilliga människor som ofrivilligt skapar hål i barns hjärtan och dollarbuntar på de ansvarigas bankkonton. Jag gillar inte den industrin. Att ta in volontärer är dock inget problem om barnen redan har stabila liv! Såklart de kommer sakna en volontär som åker efter att ha träffat dem varenda dag i flera månader. Men de har fortfarande andra vuxna på barnhemmet som är som deras familj. Det är bra även för svenska barn att träffa många olika sorters personer som de kan ty sig till. Så länge de har en stabilt hem så de inte känner sig totalt övergivna när personen i fråga åker tillbaka. Att åka till både vårt barnhem och andra barnhem runt om i världen ger mer för volontären själv än vad det ger barnen. Barnen mår egentligen bättre av att ha långsiktiga och bra lokala barnskötare. Det står jag verkligen för. Men, barnen har otroligt kul med svenska volontärer eftersom vi har ett annat sätt att uppfostra barn, ser dem mer och leker med dem. Så det hjälper deras självförtroende. Sedan tycker jag också något av det viktigaste vi kan göra är att åka till utvecklingsländer och se hur det är faktiskt är, istället för att sitta i våra stugor i Sverige och ha förutfattade meningar. Sammanfattningsvis tycker jag det är bra att åka som volontär – men välj noga vilken organisation du åker med och vilket slags barnhem du åker till! Inga barn förtjänar att vara uppväxta på institutioner (som blir lönsamma och därmed fler i och med volontärer) eller att aldrig ha någon stabil punkt eller person i sitt liv (om det är dåliga arbetsvillkor för lokalbefolkningen). Här kan du läsa en artikeln som jag i mångt och mycket håller med om på forumet SVT debatt om barnhemsindustrin.

Tips på reportage i AmnestyPress samt sommarprat i P4 Värmland

För några månader sedan blev jag intervjuad av en frilansjournalist som kommit till Kampala för att göra ett reportade för Amnesty om gaypersoners situation i Uganda, då det är förbjudet där.

Johannas reportage i AmnestyPress: http://amnestypress.se/artiklar/reportage/25529/ett-liv-i-skuggan-mot-homosexuella-i-uganda/

Artikeln hon skrev om mig och Kids of kommer publiceras i NWT den 14 september. Denna är mycket mindre och var egentligen tänkt att publiceras innan sommarpratet sändes i P4. Tyvärr var hon i Uganda på ett pressat schema, så hon hann inte komma och hälsa på i barnhemmet. Det skulle vara väldigt kul om någon journalist ville göra ett ”riktigt” reportage om barnhemmet. Ofta blir det så mycket fokus på mig och vad jag gjort. Jag skulle hellre vilja ha ett reportage om den verkliga situationen på landsbydgen i Uganda (och många delar av övriga Afrika). Men ett första steg kan vara att lyssna på mitt sommarprat, där jag talar om både möjligheter och svårigheter för framtiden för afrikas befolkning, samt berättar om barnen på barnhemmet!

Cecilias sommarprat i P4 Värmland: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3834&artikel=5566893

 

Sommarprat i P4 Värmland

Idag ska jag som är ordförande i Kids of Uganda, Cecilia Kleimert, sommarprata i P4 Värmland kl 15.00. Det finns dock, liksom sommarpraten i P1, att lyssna efteråt på webben. Jag spelade in sommarpratet på en radiostudio i Kampala i juni, så var ett tag sedan nu. Nu har vi ju sex barn och inte fem som jag säger i sommarpratet. Jag kommer prata om mitt Afrika samt barnhemmet – och dessutom spela massa bra musik!

Hoppas ni är intresserade att lyssna på ljudklippet!
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3834&artikel=5566893

Cecilia Kleimert

Sommarprat i P4 Värmland

Jag kommer vara sommapratare i P4 Värmland, en måndag denna sommar! Det är fortfarande inte presenterat vilken sommarpratare som får vilken måndag – men jag skriver i bloggen så fort jag vet så ni kan boka in detta viktiga datum i era kalendrar, haha. Mitt sommarprat kommer handla om mitt Afrika, speciellt min by Bubulo och barnhemmet. Eftersom jag studerat mycket om Afrika och situationen här kommer ni förhoppningsvis lära er något nytt av mitt sommarprat. Men det viktigaste jag vill förmedla är hur lycklig jag har blivit av att få chansen att vara här i Uganda! Jag hoppas fler av er får lust att resa hit till Östafrika, eller andra delar av Afrika efter detta sommarprat!

Även de andra sommarpratarna verkar hur intressanta som helst! Jag brukar varenda sommar lyssna på varenda sommarpratare i P1, men iår kommer jag definitivt lyssna på våra värmländska profiler också. Ska bli så KUL!

Radioprat

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3834&artikel=5542323

EKON

EKON 01-2013

Jag läste min kandidat på Handelshögskolan i Göteborg, men hade en statsvetenskaplig inriktning så jag läste mest tvärs över gatan på Sprängkullsgatan. På Handels var jag dock väldigt engagerad i studentkåren (HHGS), som bland annat vice Kårordförande år 2010. Handels egen studenttidning EKON har gjort en intervju med mig om Kids of Uganda, som ni kan läsa genom att klicka här eller på bilden.