Onsdag

Onsdag

Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering av bloggen. Igår skulle jag skriva ett inlägg men solpanelerna var urladdade och solen vägrade titta fram. Elen har lyst med sin frånvaro hela veckan med undantag för några korta stunder på kvällarna. Har därför inte hunnit ladda upp datorn.

Så vad har hänt sen sist. Ska jag vara ärlig så är det ganska lika varje dag, lite rutin på något sätt. Detta gör det svårt att hitta på något att skriva om även om en vardag för mig är något helt annat för er.

Jag kan börja med att jag äntligen har fått ett Ugandiskt namn, ett tribe name som det kallas. Alla här (med alla menar jag givetvis inte varenda människa i Uganda utan snarare alla jag har träffat sen jag kom hit) har ett engelskt namn och ett tribe name. Några exempel på barnens namn som jag kan: Mandu Jacob, Bezinga Edward och Wasike Joel (osäker på samtliga stavningar). Mitt första namn skapades redan i början av min vistelse. Namnet var Masaba, helnöjd som jag var över att få ett local name så nöjde jag mig med det. Häromdagen sa dock Rose till mig att det är jättemånga volontärer som kallats Masaba, bara för att det betyder Mount Elgon och eftersom mycket förknippas med det berget häromkring så valdes det namnet. Jag kan ju inte gå runt och vara som alla andra tänkte jag, samtidigt som jag bad om ett annat namn. Nu har vi kommit fram till det ultimata namnet.
Busima Carl Wictor Magnusson är härmed mitt fullständiga namn. Busima betyder posho (huvudrätten nummer ett i Uganda) på deras språk och uttalas whosima. Mer än nöjd med det nya namnet.

Det visade sig också att jag haft fel angående brunnen under min vistelse. Av någon anledning har jag fått för mig att brunnen som finns här är ytvattenkällan där vi hämtar vårt vatten ifrån. Det är också detta vatten jag druckit av innan jag blev sjuk. Jag fick reda på så sent som idag att brunnen är en djupgående, borrad brunn som vi har hemma i Sverige med pump och hela den biten. Den ligger en bit bort och därför hämtar vi oftast vatten vid ytvattenkällan. Nu förstår jag varför min mage strejkade i en vecka, vattnet var från ytvattenkällan. Det vattnet ska tydligen inte vara lika bra och ännu sämre under regnperioden (april-maj).

Under de senaste dagarna har jag börjat lägga märke till alla som frågar efter pengar eller saker jag ska köpa till dem. Första tiden var det mest hemlösa som knappt har kläder men nu börjar det bli fler och fler. Visst jag förstår att de har det tufft och att jag säkert har det bättre ställt än många av dem. Men jag är ju inte rik bara för att jag råkar ha en annan hudfärg. Detta gör ju också att jag blir mer misstänksam när människor kommer och sätter sig för att prata med mig. Är du genuint intresserad eller finns det en hake med detta? tänker jag. Det är inte så att jag har råd att ge pengar till hela byn och vill heller inte stämpla alla turister som vandrande plånböcker. Det blir bara fel. Visst kom och sätt dig och ät lite popcorn med mig medan vi spelar kort, det går utmärkt. Men jag skulle aldrig ge pengar till någon helt utan vidare. Dessutom fungerar jag så att ju mer någon ber om något desto mindre vill jag ge.

Nu börjar solen titta fram som den alltid gör kring den här tiden. Det betyder att jag ska träna och duscha för att sedan spela lite kort i byn.

På återseende….

/Busima