fadder Tag

Edwards förra hem

Edvard1 Jag och Louise satt och tittade på gamla bilder från Uganda och barnhemmet, eftersom vi är i processen att tillverka kalendrar för att kunna sälja i webshoppen inför jul (årets julklapp, hell yeah!!!). Då hittade vi dessa bilder på Edward när vi var och hälsade på honom i hans hem. Riktigt sjukt.. Vi hade fått tips om ett barn som blivit vanvårdat, så vi gick dit. Helt sjuk skillnad mot hur han ser ut idag, glad och lycklig. Känns fint att han har det så bra. Måste dock tillägga att det är inte för att de var elaka som de inte behandlade honom bra – men Edward var ”lägst i rang”. De hade massor av egna barn, så maten räckte helt enkelt inte..edvard2 hus

Jacob läser böcker

IMG_2239Jacob är äldre än han ser ut, men vi vet inte riktigt hur gammal han är. Kanske tre år.. Svårt när de inte är registrerade och vi inte kan fråga hans föräldrar (som tyvärr är döda). Han håller nu efter att ha kommit till barnhemmets trygga miljö börjat försöka prata. Han kan säga vissa ord och namn. Jag var mycket stolt när han kraxade fram ”Cici”. Det är ett av de få namn han kan säga, så det är coolt! Han älskar att kolla i böcker och försöka härma orden man läser. Eftersom han inte kan prata alls försöker ja koncentrera mig på att läsa lugisu. När vi satt och läste denna bok lärde han sig faktiskt att säga ”kumupila” – vilket betyder boll. Är så häftigt att lära barn att prata. Varenda gång han i framtiden säger kumupila så vet jag att det var JAG som lärde honom det 😀

Doreen och Louise

IMG_3424Precis som alla barn på barnhemmet har Doreen även hon en personlig sponsor som står för hennes kostnader, samt lite av kostnaderna för totala verksamheten (som el, mat till djuren mm). Man kan förutom att vara sponsor direkt till ett barn (ung. 250 kr i månaden) vara sponsor för en familj (250 kr) eller barnhemssponsor (50/100/200 kr i månaden).

Såhär sa vår sponsor Louise om att vara engagerad i Doreens liv:

”Jag har själv fått vara på barnhemmet och sett den otroliga förändringen hos barnen från när de först kommit dit, med tomma ögon, till att de blivit pigga helt underbara barn! Att veta att jag är med och påverkar någons liv på ett sånt sätt är värt allt i världen!”

Maila info@kidsofuganda.com om du är intresserad av att vara sponsor för en familj, barnhemmet eller ett barn!

HIV

Jag har goda nyheter och jag har tråkiga nyheter!

De goda nyheterna är att Edward inte har HIV. De tråkiga är att vår lille pojk Isak däremot har HIV. Vi har vetat detta ett tag nu och han får medicin mot det. Medicinen mot HIV är gratis i Uganda, men medicinen och behandlingen för de sjukdomar han eventuellt får till följd av HIV:en kommer ju inte vara gratis. Just nu har vi satt en låg månadskostnad för Isaks fadder, men eftersom tiden går kanske vi får höja hans fadderavgift om sjukhuskostnader blir för höga. Jag ska kolla upp om vi skulle kunna sätta honom på någon slags färsäkringsplan för att få ned kostnaderna.

Just nu är Isak ett välmående och glatt barn, som vi inte behöver oroa oss över mer än att han ska få sina mediciner dagligen! Edward däremot kräver mer akut omvård för att tillfriska och få i sig tillräcklig med näring för att utvecklas och växa. Detta var verkligen en helomvändning. Vi var övertygade om att Isak var frisk och Edward hade HIV, men detta är ytterligare ett bevis på att HIV är en osynlig sjukdom som tar lång tid att bryta ned sitt offer – därför den hinner smittas så mycket. Men det är också bra, trots att Isak är sjuk kommer han kunna ha ett långt och lyckligt liv – om han bara får sina bromsmediciner, får näringsrik mat och får leva hälsosamt i övrigt. Så jag tror på att Isak kommer må bra många år framöver!

DSC01191

Fanny

fanny

Detta är Fanny! Fanny är min och Louises kompis från studietiden i Göteborg, där vi alla tre var aktiva i studentkåren. Fanny kom fram igår (torsdag morgon) till Kampala och hon ska stanna här hos oss i hela tre veckor! Så kul!!

Så tankten var att jag och Fanny tillsammans idag skulle åka till barnhemmet och spendera helgen där. Sen skulle jag åka tillbaka söndag kväll för att kunna jobba på måndag, medan Fanny stannar till typ torsdag eller fredag. Men nu fick Fanny åka själv pga min dumma sjukdom. Jag blev så himla besviken. Men jag är glad att någon åker till barnhemmet iaf. Så Fanny har med sin systemkamera och kommer ta massa fina kort på barnen som jag kan lägga upp i bloggen när hon kommer tillbaka! Dessutom kommer alla faddrar få en uppdatering om hur deras små barn mår och presterar.

De barn som bor på barnhemmet nu är (åldrar är ungefärliga!):
Livingstone – 11 år
Edward – 9 år
Isak – 7 år
Doreen – 4 år

Edward

  Rose berättar att hon hittat en familj där mannen tagit in sin döde brors alla barn, eftersom båda föräldrarna dött i AIDS. Så jag, Louise och Rose beger oss genom byar och över fält för att komma fram till familjens lilla lerhus. Vi har såklart inte anmält att vi kommer innan – och de har inte själva ansökt om att få ett av barnen omhändertagna. Vi har använt metoden att Rose, som känner allt och alla i Bubulo och området runt om, hör sig för vilka familjer som har det värst ställt, men ändå tar hand om föräldralösa barn. Alltså fina människor som trots detta inte har resurser nog för alla barn. Dessa går vi till och erbjuder dem att ta ett av barnen för att kunna avlasta familjen och hjälpa barnet. – vilket även hjälper de barn som bor kvar Alla barn vi tar in har förlorat båda sina föräldrar, och ska inte ha någon annan som kan ta hand om dem på ett bra sätt.

När vi kom fram till huset var inte de föräldralösa barnen där, utan enbart familjens egna sex barn. Det var barn överallt!! Vi träffade ett av de föräldralösa barnen, men han var 16, så lite väl gammal för att flytta in på ett barnhem. Han kommer snart kunna skaffa jobb och ta hand om sig själv. En av flickorna blev ivägskickad för att hitta den yngre föräldralösa pojken. Strax kommer hon dragandes på en pojk i busksnåret runt huset. Han hade varit ute och vallat getter i en skogsdunge. Jag fick minst sagt en chock. Jag känner honom! Detta är Edward, en av de pojkar som var mycket större än alla andra barn i 2:a klass på skolan där jag volontärarbetade i Mayenze-skolan för mer än ett år sedan. Jag kommer ihåg honom för han såg alltid så sorgsen ut och svettades alltid oerhört. Han kom såklart även ihåg mig – Nekesa Cissy! Deras älskade mzungu-lärare!

Men största chocken var inte att jag kände igen honom. Största chocken var hur otroligt smal han blivit. Edward var smal redan då, men nu på ett år var det otrolig skillnad. Hela han är liten, men huvudet ser ut som ett bowlingklot mot resten av kroppen. Och fötterna ser ut som ett par fem storlekar för stora skor! Han är så avmagrad. Och som vanligt såg han otroligt ledsam ut. Både han själv och farbrodern ville dock gärna att han skulle flytta in på barnhemmet. De vet allihop att han kommer dö om han stannar i det huset. De har inte resurser att ta hand om honom.

Edvard1

Bitsenga Edward heter alltså detta nedstämda lilla barn. 2005 dog hans mamma i AIDS och 2010 dog pappan, så han har bott åtminstone två år med sin farbror och hans familj.  Edward är antagligen 9 år, men ingen vet med säkerhet eftersom han aldrig registrerades vid födseln.

edvard2

I detta lilla rum som hade två sängar bor 8 personer, varav 3 är vuxna. Var alla barn sov vet jag faktiskt inte, antagligen på klädhögarna som låg utspridda på golvet. Även Edwards 16-årige storebror bor i detta rum, vilket inte riktigt är korrekt enligt lugisu-traditioner. Pojkar i den åldern ska inte bo i samma rum som vuxna, utan ha sitt eget lilla lerhus eller rum. Ännu ett tecken på vad otrolig fattig denna familj är. Edwards har tre syskon, en bror och två systrar. Ena 8-åriga flickan bor hos mormodern, medan andra 12-åriga flickan bor med styvmamman som pappan skaffade då deras egen mamma dog.

Jag är väldigt säker på att både Edward och lillasystern har HIV – Rose ska testa honom  i dagarna nu så vi vet säker och han kan få behandling. Edward är otroligt mager, blir ofta sjuk och har en död blick. Det fanns ingen glädje alls i honom när vi var där. Som jag rapporterat innan blev han gladare när vi registrerade honom i skolan och skaffade kläder till dem. Men han är så svag, har verkligen ingen energi alls. Så det är inte så lätt för honom att vara ett glatt barn när han har en sjukdom som suger ut all energi. Jag hopps verkligen hans sjukdom inte utvecklats till AIDS. Jag tror definitivt inte denna familj någonsin tagit honom till något sjukhus för att skaffa medicin eller få reda på hans status. Så trots att HIV-medicinerna i Uganda är gratis kan jag garantera att han aldrig ätit dem. Så den svenska familj som bestämmer sig för att sponsra Edward ska veta att han kanske aldrig kommer kunna tillgodose sig kunskap i skolan, hans hjärna har helt enkelt aldrig fått chans att utvecklas. Han har antagligen varit sjuk sedan han föddes. Men jag tror med hela mitt hjärta att alla barn ska få en chans. Vi måste försöka hjälpa Edward utvecklas som person och bli lycklig! Man kan leva många år med HIV och AIDS. Och även om han dör om bara några år, det kanske är försent att hjälpa honom, så har vi iallafall gett honom en lycklig sista tid i livet. Gud, jag gråter när jag skriver detta. Sedan jag kom till Afrika har jag aldrig någonsin förut gråtit över några omständigheter eller vad jag upplevt här, för jag har accepterat förhållanden här som en del av livet – något som jag dock vill hjälpa till att ändra. Men det är skillnad med Edward. Jag tror verkligen Edward håller på att dö. Han är bara ett barn! Men om det är något barn som är involverad i detta projekt just nu så är det Edward som behöver mest hjälp! Och det är Edward som jag tror kan utvecklas mest. Från att vara ett nedbrutet, ledsamt litet knyte utan livsgnista hoppas jag kunna se detta barn hoppa runt på gården på barnhemmet och skratta.

Det är allt jag vill – jag vill höra honom skratta!

hus

Lerhuset där Edward boddeuncle1

Detta är Edwards farbror som först tog in sin brors alla barn när både han och frun var döda. Eftersom denna familj själva har svårt att klara av att ta hand om sina egna barn har broderns barn blivit omhändertagna av olika andra släktingar, eftersom de inte blev väl skötta i denna familj – vilket inte beror på illvilja, utan ren fattigdom. Har du massa barn att ta hand om är det enligt mig nästan självklart att du först och främst ger mat, filt att sova med och medicin till dina egna barn. Men familjens egna barn var absolut inte speciellt välmående barn de heller, så jag kan förstå att Edward kom i skymundan i denna familj!

Vill du sponsra Edward?

Budget
Skola: 375,000 shilling/år = 31,000 shilling/månad
Kläder & skor: 20,000 shilling/månad
Mat: 30,000 shilling/månad

Totalt: 81,000 shilling/månad – 210 kr/månad

Detta kommer täcka i stort sett alla kostader barnhemmet har för Edward. I utbyte kommer vi brevväxla med dig och du kommer få direktrapporter om hur det går för Edward i skolan och hemma. Om du vill kan du såklart dessutom komma och hälsa på Edward i barnhemmet. Jag vill att ni ska vara medvetna om att kostnaderna kan ändras, märker vi att Edward inte tillgodoser sig kunskap i skolan kommer vi ta honom till en billigare skola. Blir han riktigt sjuk däremot kanske vi ber er hjälpa oss med sjukhuskostnader. Så månadskostnaden kan både gå upp och ned, men inte mer än en femtiolapp åt något håll skulle jag tro. Om du vill hjälpa Edward utvecklas och få en ljusare framtid, snälla maila kidsofuganda@gmail.com eller ring mig på +256773786655.

Snälla du, hjälp mig hjälpa Edward!