Skolnedstängningen i Uganda har varit den längsta i världen sedan pandemin startade och den har påverkat över 15 miljoner elever. Skolorna stängde ner i Uganda i mars 2020; somliga öppnade tillfälligt under hösten samma år men tvingades stänga på nytt efter bara några månader när smittspridningen ökade, inte minst i skolmiljön.
Det har bestämts att eleverna ska hoppa upp en klass från där de befann sig när skolorna stängde ner, något som det förekommit protester mot från föräldrahåll.
”Mina barn har inte haft någon undervisning alls. Jag önskar att de skulle tillåtas fortsätta där de slutade”, säger Rachael Nalumansi.
För de studenter som inte haft tillgång till någon undervisning under pandemin, kommer undervisningen fokuseras på att sammanfatta det viktigaste som de har missat för att ge dem en chans att komma ifatt. Det var tänkt att undervisningen skulle fortsätta att bedrivas på distans via tv och radio under nedstängningen, men det har varit svårt att genomföra på grund av att många familjer saknar både tv och radio och annat material har heller inte nått alla elever. De som har haft råd har kunnat anställa privatlärare till sina barn, men det rör sig om en minoritet.
Många oroas över elevernas kunskapstapp.
”Även innan skolnedstängningen hade 90 procent av eleverna inte tillägnat sig grunderna”, säger Mary Goretti Nakabugo ifrån organisationen Uwezo Uganda, en non-profit organisation som arbetar för rimlig kvalitetsundervisning. ”Det här är ett tillfälle för oss att se över vårt curriculum och vår undervisning. Kan eleverna läsa, kan de basal matematik?”
Under den första skoldagen började vissa klasser direkt med lektioner, medan andra fick ägna tid åt att städa klassrummen och att registrera sig på utbildningen. Internatskoleleverna i Kampala med omnejd fick börja någon dag senare för att undvika för många personer samtidigt i kommunaltrafiken.
Ett obligatorium för alla elever är att bära mask och att desinficera händerna ofta. Skolorna har även fått instruktioner från myndigheterna om att man ska hålla avstånd, men det är ofta inte möjligt då det är så många elever på så liten yta.
Tyvärr är det många skolor som aldrig kommer att öppna igen, delvis på grund av att byggnaderna har byggts om till restauranger, barer eller bostäder. Men även på grund av att pandemin och påföljande restriktioner gör det dyrare för skolorna att öppna igen och alla har inte råd.
Ett annat problem för många familjer är skolavgifterna. Mångas inkomster har minskat under pandemin och även de kommunala skolorna tar ut mindre skolavgifter, och det är inte alla som har råd att betala dem samt andra kringkostnader som till exempel skolmaterial. Hundra kronor räcker till skolmaterial för en elev under en hel termin. Om du vill skänka hundra kronor till skolmaterial gå till vår webshop.
Som vi har rapporterat om tidigare finns det även en risk att uppemot en tredjedel av eleverna inte återvänder till skolan nu när den har öppnat igen. Detta till följd av tidiga giftermål, barnarbete som har ökat i pandemins spår, att de själva har blivit föräldrar och ser sig nödgade att arbeta för att försörja sina barn. Somliga barn har även blivit familjens viktigaste försörjare till följd av att vårdnadshavare har omkommit.
”Jag väntade mig många barn eftersom jag har pratat med föräldrar och de vill ta tillbaka sina barn till skolan. Men vad jag väntade mig är inte vad jag har sett. Antalet elever är fortfarande lågt. Föräldrar söker fortfarande pengar”, säger Nassozi Divine Kakembo, rektor på Grave Nursery och primary school.
Foto: Deleece Cook, Unsplash.
